Stephan Mallarmé – Efemär känsla

Månen blev nedstämd. Gråtande o drömmande änglar,
med pilbågen i handen, i blommors hägn
och dagg, plockade döende violer.
Vita tårar gledo på de blå korallerna.
Det var den härliga dagen med din första kyss.
Min fantasi älskade att plåga mig.
Den berusade sig alltid av den känslan av tomhet,
utan all sorg och besvikelse, som en dröm lämnar
i hjärtat på den som förlorat den.
Just då irrade jag omkring med blicken på den gamla gatstenen
när du dök upp på gatan, med aftonsolen i håret, sprudlande glad.
Jag tyckte mig se sagans fé sväva förbi
som förr i mina vackra drömmar som bortskämt barn
o som alltid ur sina vidöppna händer
strödde vita kärvar av gnistrande stjärnor.

PS. Fri översättning, utan de franska rimmen, av den kända dikten "Apparition" av Stephan Mallarmé. Efter samtal med språkexpert så gäller att om man även vill få med rimmen så krävs en omskrivning av hela poemet. Detta var ej mitt syfte. DS.