Kort sammandrag av Jean-Paul Sartre av boken "Porträtt av en okänd"

Boken är av Nathalie Sarraute

Vad som personen som berättar denna historia försöker, först, det är att lyckas med att fånga in personerna som fascinerar – en gammal far och hans dotter – under deras attituder och deras ord, över deras inre monolog, dessa hemliga rörelser, som de inte vill vidkännas, som de knappt är medvetna om, dessa spirande känslor in statu nascendi, som inte har nått namn, och som utformar den osynliga väven av relationer med andra och vid varje ögonblick.

Mjuka rörelser av tentakler, ”flytande massa, fradgande, slemmiga”, sådana tycks de vara först, dessa spirande känslor in statu nascendi, men allt eftersom personens öga vänjer sig och personen undersöker dem med allt kraftigare instrument, blir de allt klarare o mera precisa, de får formen av mycket små dramer, vars avgörande vändpunkter är rigoröst välplanerade vilka för fram till de slutliga rörelser som orden och handlingarna är och ger dem hela deras vidd och deras verkliga betydelse.

Men när till slut, efter stor anspänning, personen har intrycket att fånga in dem, så gör snabbheten, komplexiteten, finessen av dessa för det nakna ögat osynliga dramer att personen släpper taget. Personen resignerar. Personen låter sig bli blind, såsom alla runtom, och ordens skimmer och gester blir reducerade till sina mest uppenbara utanverk. Allt återgår till ordningen. Den trygga och bekväma konventionen tar tillbaka sitt mönster.

Fri översättning från franska.

PS. Allt återgår till "den komfortabla zonen". DS.